Hjärtats Lotus

Jag satt vid köksbordet och beklagade mig över att så mycket energi försvinner från mig när jag gör olika saker. Har jag något projekt så känns det som att jag lägger all min kraft i det och sen går hem och är hyfsat urlakad och tom. Då säger Uffe, han som sitter mittemot mig och har gjort så de senaste 25 åren:

– Så fungerar det inte för mig. När jag går in i något, då drar jag in energi från det till mig.

Och han säger det så självklart. Och det låter så självklart när han säger det. Men för mig har det aldrig varit lika självklart. En del av oss gör till största delen precis tvärtom. Givetvis får man något tillbaks, men uppmärksamheten är inte alla gånger riktad på den delen av utbytet.

Så en morgon vaknade jag och var alldeles pirrig, liksom nervös. Hade ingen direkt anledning att vara det så jag tänkte att nu ligger jag kvar i sängen och undersöker den här känslan. Jag gjorde som Uffe sagt några veckor tidigare, jag samlade ihop. Jag kände känslan, lät den vara precis som den var och bara lät den landa i mig, i kroppen och i medvetandet. Men mest i kroppen. Tänkte inte så mycket. Och så efter en stund så kände jag det. Pirret och ’energispretet’ hade lugnat sig och landat i en känsla av lycka. Jag var Lycklig! Jag låg där i mörkret och var närvarande i mitt hjärta som var alldeles fullt av lycka. Hela jag var där.

Och jag var tacksam för Uffe som sagt de kloka orden och jag var tacksam för att jag hade lyssnat och tagit till mig det jag så väl behövde.

I Upanishaderna talar man i Svetasvatara om hjärtats lotus. Det är ett litet rum bredvid hjärtat där vi samlar vår andliga medvetenhet.

”Sitt i upprätt ställning. Håll bröstet, nacken och huvudet i en rak linje. Vänd sinnena och medvetandet inåt mot hjärtats lotus.”

Jag hade det här som tema på mina yogaklasser och någon frågade hur man kunde vara säker på att det man uppmärksammade hamnade just där, i det rummet. Jag svarade något om att det här lilla rummet det finns i hela oss och hur vi kan använda oss av den här poetiska bilden för att lättare rikta vår uppmärksamhet. I Upanishaderna skriver man:

”Jaget dväljs i själen som oljan i sesamfröet, som smöret i grädden, som vattnet i flodbädden, som elden i fnösket. Upplev det genom ärlighet och begrundan. På samma sätt som smöret i grädden finns Jaget i allt. Genom begrundan finner du kunskap om Jaget.”

Hjärtats lotus finns i hela mig. I hela dig. Bara vi tar oss tid att se och lyssna och vara uppmärksam på våra sinnen och våra känslor. Bara vi tar oss tid att begrunda så finns den där – vår andliga medvetenhet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s